Det är konstigt att när man inser hur livet kommer vara så finns det inget man orkar göra åt saken. Nu sitter jag och funderar på hur framtiden kommer se ut. Om jag har någon. Ibland önskar jag att tidsmaskinen kunde uppfinnas så att jag kan ta mig en titt och bli lugn. Jag önskar att jag kunde få en hint om hur allt slutar. Bara så att jag vet att jag inte slösar bort all min tid. Om det nu är rätt spår jag är inne på så kanske jag kan känna lugn. Men om det är fel.. Då vet jag inte vad jag ska göra..
Just nu så känns det som att jag simmar i sirap. Allt är klibbigt och sött. Jag känner mig smutsig. Det spelar ingen roll hur mycket jag duschar. Men men.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar